förfina

See also: forfina

Swedish

Etymology

From German verfeinern, verfeinen,[1] equivalent to för- +‎ fin +‎ -a. Cognate with Danish forfine, Norwegian forfine, Norwegian Nynorsk forfine, forfina and Dutch verfijnen.

Verb

förfina (present förfinar, preterite förfinade, supine förfinat, imperative förfina)

  1. to refine

Conjugation
Conjugation of förfina (weak)
Active Passive
Infinitive förfina förfinas
Present tense förfinar förfinas
Past tense förfinade förfinades
Supine förfinat förfinats
Imperative förfina —
Present participle förfinande
Past participle förfinad

See also

References
  1. förfina in Svenska Akademiens ordbok online.
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.